När bloggen blir tyst...

...är det inte nödvändigtvis tyst i mitt huvud. Tvärtom faktiskt. Det är väldigt mycket aktivitet där uppe på toppen. Det råkar bara vara så att det inte kommer ut i skrift.

Ibland känns det som att livet hamnar på paus. Eller delar av livet. Livet går ju vidare men vissa saker bara stannar upp. Funderar på att göra ännu ett försök att starta igång bloggen. Men att denna gången inte bara fokusera på fotografering eller när något kul har hänt. Det har inte direkt blivit så personligt mer än någon mening här och där som lämnat mycket osagt. Jag är en ganska privat person. Men när tankarna blir för många där inne i huvudet känns det som att det ska explodera. Då kanske det är bättre att släppa ut en del av det. Låta dem som vill få läsa dem. Och kanske kan det bli lite lugnare både i mitt och någon annans huvud. Men jag är inte riktigt redo än. Det har varit några tuffa månader och ibland känns det som att jag ska gå sönder, inifrån och ut. Så det får bli ett litet steg i taget. Detta känns som ett jättekliv. Men dock ett steg...

Hösten är fantastiskt fin i år och några vackra dagar har jag lyckats ta mig ut i det fina vädret. Det ger ett visst lugn i alla fall en liten stund. Jag har fått med mig min kamera dessutom. Då kan man njuta lite längre av hösten. Så här kommer ytterligare några höstbilder från mig.

Ungefär en vecka mellan bilderna. 

Från skimrande gyllengult till sprakande rött. Det är så vackert. Men redan så ser man hur löven faller... Men på bilden stannar dem kvar!

Det var allt för denna gången. Over and out!

Copyright på alla bilder tillhör mig, Marielle. 

En vacker dag på Hissö!

Copyright på alla bilder tillhör mig, Marielle!

Början på hösten...

Min första höstpromenad i år med kameran. Mitt i allt det gröna tronar nu gula träd fram och roströda blad kantar kronorna. Mycket vackert speciellt när solen lyser mellan bladen... 

Jag tog min lilla kamera (Canon Eos M) med mig men ville kunna zooma lite så jag tog det enda objektivet jag har som det går på. Den är ju egentligen till den stora kameran (Canon 60D) så på min lilla M fick jag först sätta på adapter och sen mitt 17-85 objektiv. Trots den lätta kameran blev det för tungt och jag fick ont. Det är ju en anledning till att jag oftast tar lilla kameran med mig. Men jag saknar att använda systemkameran. Den ger ju en annan känsla. Dock behöver jag uppgradera till en bättre. Jakten på den rätta kameran och "det där" objektivet fortsätter... 

Funderingar: Canon 760D (lättare och nyare än min, men är det ändå ett steg bakåt?), en fullformatare (dem är dock dyrare, tyngre och saknar vikbar skärm), Eos M3 eller annan spegellös kamera (lätt och smidig men fortfarande bra kvalitet). Sen är det ju det där med objektiven. Jag är nöjd med mitt 50 mm till min Canon 60D, även 28 mm är helt ok men inte lika bra, 22 mm till Eos M är också mycket bra, men saknar att kunna zooma på alla dessa objektiv. Har funderat på 24-105 till min systemkamera och en 55-200 till min eos M. Men allt är dyrt och jag vill bestämma mig för vilken kamera jag ska satsa på först. Förslag mottages gärna :)

Här är i alla fall bilderna jag tog. 

Copyright, Marielle

Körsbärsblom

Våren är en härlig tid. Speciellt maj månad. Visst kan det följa med en viss stress eller kanske lite vårtrötthet. Men jag tycker det är helt underbart när allt börjar slå ut och värmen kommer. Då är det så vackert och skönt ute. Speciellt gillar jag när körsbärsträden slår ut. Det är visserligen i april dem slår ut. Men det är ju bra att även den månaden har en höjdpunkt. Det är ju så otroligt vackert. Jag hoppas att jag en vacker dag kommer till Kungsträdgården när dessa träden slår ut. I år fick jag nöja mig med ett litet träd i området där vi bor. Det var vackert ljus som strilade genom grenarna. Och så dök det ju upp ett litet bi som förgyllde bilderna lite extra.

Här kommer några av fotona..

Over and out!

Solnedgångar i mängder...

Vi har bott i denna lägenheten i snart 1,5 år. Under denna tiden har jag fått uppleva solnedgång efter solnedgång. Varje kväll unik och vacker. Jag fascineras ständigt över denna variation och hur vacker himlen kan vara. Kameran står ständigt redo för vad just denna kväll har att erbjuda. Här följer några av de foton jag tagit under året. Titta och njut!

Först ut är Chilli som möter solnedgången på balkongen. Lite snö har fallit trots att det är april...

 

Denna kväll var alldeles speciell med en himmel som verkligen brann! Himlen ändrade färg varje minut och skiftade från svagt aprikos till denna rosa färg och senare i en brinnande orange med mörka moln. Det var aprildagen då det haglade, snöade och solen sken om vart annat. Helt klart en häftig kväll!

Det var allt för denna gången. Men räkna med fler solnedgångar som tittar fram i olika blogginlägg. Over and out!

Höstlov i Växjö

Jag kliver in genom dörren och möts av ett par färgglada skor med reflex på. Det hänger också en färgglad jacka där, även den med reflexer på. Vi har en gäst! Och inte vilken gäst som helst. Ett barn. En pojke. Min brorson. En av mina 7 syskonbarn är och hälsar på. Det är höstlov!

För tio år sedan, en något regnig sommardag med solglimtar stod jag i min bröllopsklänning med en slöja svajandes längs håret och omgiven av familj och vänner. Och min Jonathan så klart, som nu är min man. Stundvis under kvällen bar jag på en söt liten bebis. Det var Noa. Min brorson. Som nu är här.

Tiden går verkligen fort. Vi har snart bott i lägenheten ett år. Helt galet alltså. Vi är nog snart klara med att komma i ordning här hemma ;) Det tar tid att byta till mindre boende.  Möblerna och prylarna är fortfarande lite för många. Vi måste verkligen rensa bort mer saker och kläder! DET är jobbigt. Men vad ska man annars göra under den långa vintern ;)

Men nu är det höst. Och alltså höstlov.

I måndags kom hela familjen Tóth hit och lämnade Noa och en vi hade en ganska chockad Chilli. Invasionen var plötslig och brutal i hennes lilla lugna värld. Men på tisdagen hade hon återhämtat sig och njöt för fullt av att bli ompysslad av Noa.

Han gillar ju katter så han tar varje chans att borsta henne och klappa henne eller leka! Dem var oskiljaktiga några dagar...


Förutom det har vi hunnit baka två gånger, tittat på film, spelat kort, tagit en liten promenad och gått på möte. Vi slängde in någon sovmorgon och en sen frukost också :) Det måste man ha på lovet. Tiden går som sagt fort och vi hoppas hinna spela något spel till och kanske mysa med en extra film. Men imorn åker han hem igen...


Han är förresten för tillfället helt inne på att läsa böcker. Varje liten stund som vi inte hittar på något är han djupt försjunken i sin bok. Han är då inte så kontaktbar. Väldigt sött. Och jag känner igen mig i det...


Det kommer kännas tomt men vi hoppas han kommer igen snart! Eller kanske någon av syskonen. Det är väldigt mysigt att vara faster och roligt när dem kommer och hälsar på!


Här kommer några höstbilder från vår promenad! Over and out!