Vad hände? ...och jag är tillbaka!

Efter några fullspäckade veckor och mycket att skriva om tog det stopp. I min blogg. En månad utan något endaste litet inlägg. Även om jag hela tiden har velat, och även haft en del att skriva om, så har det tagit emot. Känts jobbigt. Har till och med undvikit att läsa andra bloggar och att gå in på min blogg. Kanske behövde jag en paus för att hitta tillbaka till inspiration och att få en nytändning.

Vad är det som får mig att titta in igen? Alla vackra höstfärger som jag precis varit ute och fotograferat. Men först, en tillbakablick på vad som hänt.

Vi åkte till Mellbystrand en sista sommar helg. (17-19 augusti) Vi grillade med Jonathans föräldrar OCH första doppet i havet blev av. Och sista... En mycket härlig helg. Det var skönt att äntligen få lite sommar! Bättre sen än aldrig.

En dag på stranden:

Otroligt vacker solnedgång:

Grillkväll:

Kommer inte ihåg så mycket mer av det som har hänt. Men något mer ska vi kunna gräva fram...

Den 24:e fick min kompis sin andra dotter, Melissa. Förra veckan hälsade jag och mamma på. Mysigt!

En dag var vi hemma hos några trevliga vänner. Dem ska gifta sig. Och behöver en fotograf. Dem frågade mig. Jag blev väldigt glad. Sen lite nervös. Men mest glad. Det kommer jag ihåg! :)

Nu åter till höstfärgerna:

Jag är tillbaka och jag är här för att stanna! Häng med mig på min bildresa genom livet!

Over and out!

3 dagar, 3 grabbar, del 3 - Finns i sjön

 

 Solen skiner och det är riktigt varmt. Ja, så var det faktiskt en onsdag för inte så länge sen. Men det passade perfekt, för den dagens utflykt skulle bära av till sjön. Så efter lite skuttande mellan stenarna (medan faster fixade i ordning allt praktiskt) så traskade vi iväg. Och vi gick och gick och gick och gick... Jo, det kändes allt lite drygt. Men vi stannade till och åt lite vildhallon. Plockade kottar. Provade solhattar. Drack lite vatten. Och gick. Sen kom det en häst med en vagn fullastad med barn och körde förbi. Och vi gick. Sen kom vi faktiskt fram. Och när jag senare kollade kartan var det faktiskt inte så långt. Men 4 par korta ben mitt i sommarvärmen har inte så mycket att komma med. Men belöningen var stor. Inte minst för Eli. Vilken liten fisk...

Dem andra sprang runt vid kanten och tyckte det var kallt. Eli doppade sig direkt. Och sen igen. Och igen. Dem andra gick ner på knä och plaskade lite. Men efter mycket om och aaaaaaaaah och trugande från Eli så var dem alla doppade. Själv hade jag inga badkläder med mig. Trodde inte det var så varmt ute. Men jag hade nog fegat ur ändå. Lite kallt i vattnet ;) Däremot så visste jag alltid var jag kunde hitta barnen. Barnen finns i sjön. Och på den vägen var det. Vi njöt av solen i gräset och spelade lite kort. Kan ni gissa vad vi spelade? Finns i sjön så klart ;)

På kvällen var det leverans av barnen till mamma och pappa, som sen skickades dem vidare på torsdagen. Vi fick god middag. Och sen spelade vi schack och kollade på Allsång. Sen åkte vi hem. Utan last. Då blev det helt plötsligt väldigt tomt. Och tyst. 

Men jag har ju bilderna, fulla med minnen :)

Over and out!

(eventuellt kommer det en video...stay tuned)

3 dagar, 3 grabbar, del 2 - Lekparken

En av fasters dolda talanger? Njae...

Jonathan och Jack i duell i Guitar Hero

Eftersom det var sista lov veckan bestämde vi oss för att ha fredag alla dagar. Shh, berätta inte för mamma och pappa! ;) ...så det blev alltså tacos, chips och Guitar hero första kvällen. Blandat med lite bordshockey och Uno. Det var uppskattat! Speciellt eftersom Jonathan var hemma igen och kunde leka med dem! "Jag vill möta honom i Guitar hero", ropade dem en efter en. När dem sen fick veta att jag inte spelat på evigheter och knappt kom ihåg hur man gör blev jag snabbt nummer ett som motståndare. Lätt att vinna över tänkte dem ;) ...men ack så blev det inte. Dolda talanger besitter faster. 

Utflykten dag två fick bli lite mindre. Så vi gick till en mycket fin lekpark som finns här i närheten. Där fanns det vinbärs- buskar, hängmatta, kor och hästar (njae inte levande), och saker att klättra och hänga i. En och annan blomma för mig att fota. Och en mycket cool gunga! Det var också en hit. Till och med jag var uppe på ett sånt där djur och klättrade. Ja, jag skulle ju kunna vara vigare. Men jag kom upp. Och till min stora förtjusning även ner. På vägen plockades det glatt blommor till mamma och så diskuterades det vad dem skulle göra om dem vann 50 miljoner. Lego och ett hus till bröderna fanns med på listan. När jag sa att blommorna inte skulle överleva tills dem kom hem och att dem fick plocka nya senare istället gav dem blommorna till mig istället. Man tackar!! :)

En härlig dag blev det, som blandat med lite lek bland stenarna (otroligt populärt) och lite frisbee kastning (rakt i magen, jo tack), sen avslutades med möte, följt av kinder ägg till kvällsmat. Är det fredag så är det ;)

 To be continued...

3 dagar, 3 grabbar, del 1 - Kronobergs slottsruin

När vi var i Stockholm för några helger sen frågade jag mina brorsöner om dem ville komma och hälsa på. Det var ett klart och tydligt ja från alla tre följt av tre långa kramar. Det värmde mitt faster hjärta så klart. Och när Jack säger att han kan åka till sin kompis en annan gång för att kunna komma till oss tidigare, ja då kan man inte sluta le. Då gör det heller inget att han pratar non-stop resten av kvällsmaten. Det är faktiskt ganska fascinerande att lyssna på honom. Och de andra två också för den delen. Helt otroligt vad mycket kunskap som gömmer sig bakom deras söta ansikten.

Fick veta att deras sista sommarlovs vecka skulle komma. Så då bokade vi in 3 dagar hos oss. Med alla 3 grabbarna. Jag kanske inte riktigt visste vad jag gav mig in på. Men jag är glad att jag gjorde det. Mellan allt fixande hade vi väldigt roligt. Och även om jag inte hann leka så mycket som jag hade velat så blev det en upplevelse för oss alla. Tror jag i alla fall. Om man ska tro mina bilder ;)

Utflykten dag ett bar iväg till Kronobergs slottsruin. En mycket vacker plats med fina fotomöjligheter. Och för barnen, glass, änder och en hel del väggar att klättra på. Något för alla alltså. Med oss hade vi farmor. Eller som jag brukar kalla henne, mamma. Det kändes tryggt.

Nog snackat. Nu kommer världens bildbomb!! En bild säger mer än tusen ord. Vad säger då tjugo bilder? Ganska mycket! ;)

 To be continued...