2011-12-31

Den bästa avslappningsmetoden och ingen rök utan eld

Efter en veckas solsemester var man ändå inte redo att återgå till vardagen så vi mellanlandade i Stockholm på vägen hem. Att mysa med en trebarnsfamilj var en perfekt avslutning på semestern. Det var första mötet med senast tillskottet i familjen, Lennox. Världens gosigaste bebis. Och kanske den mest matglada oxå. Det finns ju vissa släktdrag om man säger så. Det var roligt att sitta och spela spel på kvällen med bror och svägerska och på dagen leka med vilda Joline och Isaac, men höjdpunkten och den mest avslappnande aktiviteten var ändå att sitta i fåtöljen inlindad i en filt med en varm sovande bebis i famnen. Man somnade till både en och två gånger och jag rekommenderar denna metoden om man behöver varva ner. Fungerar varje gång!!

Vi var många som testade denna metoden och jag var glad att Jonathan hellre busade med de större barnen. Mer mystid för mig! ;)

Vi hann även med en photoshoot, jag är mest van att fota blommor och annat stillsamt. Det är lite skillnad när tre barn och två vuxna ska le på samma bild, men lyckades få några bra foton. Favoriterna blev mor och son bilderna.


Men allt har ett slut och vi rullade hem genom ett snöande Sverige.




Faran med all inclusive är ofta att man går upp i vikt. Mina medresenärer gick upp en del trots flitiga besök på det fina gymmet. För min del blev det endast några hekto, men det som är oroväckande är att det fortsatte att öka när jag kom hem. Det är inte så kul. Det kan ju vara sockerberoendet jag fick under veckan som resulterar i en och annan godisbit på kvällarna. Och det faktum att man är van att äta tio gånger på en dag och är konstant hungrig. Sen har man inte riktigt fattat att man ska sluta äta när man är mätt heller ;)

Jag började träna på måndagen, första dagen hemma efter resan. Fick låna en motionscykel av min snälla svägerska. Det är korta pass än så länge, men dem är dagliga. Eftersom min kropp inte mår så bra måste jag ta hänsyn till den. Men istället för ett långt och hårt pass en gång i veckan kör jag nu dagliga korta snabba pass. Första dagen blev jag sängliggandes med fruktansvärd smärta, men jag fortsatte dagen efter ändå. Och varje dag har känts lite bättre. Ett litet uppehåll några dagar på grund av huvudvärk, men jag känner mig redo att köra igång igen. Och i kombination med lite bättre matvanor, med det menar jag lite mer det vardagliga och inte så mycket all inclusive stuket, så hoppas jag både fixa till figuren och må lite bättre! Jag är nästan redo för den förändringen också, men än så länge har jag några godisbitar kvar som jag inte kan (vill) låta gå till spillo ;)


När vi var i Tingsryd senast hände lite tråkigheter i närheten av mitt barndomshem. Pappa som kör tidningar på natten hade vid 6-tiden på julafton upptäckt en brand. Röken var så kraftig att det var svårt att se vilket hus det gällde. Han ringde 112 och tutade och var framme och ringde på och kände på dörren, den var varm och att öppna hade lett till att elden tagit fart ännu mer. Det var några jobbiga timmar för honom innan han fick beskedet att huset var tomt. Han kunde inte göra mer än han gjorde. Skönt att ingen blev skadad. Men dem som ägde huset förlorade sitt hem.


Vi var där ca 9 timmar efter branden och dem höll fortfarande på med eftersläckningsarbetet. Röken var fortfarande tjock och fyllde luften. Det var verkligen respektingivande att se vad eld kan göra. Glöm inte att släcka ljusen!

Vi hade förutom detta en trevlig dag med spontanbesök av vänner och lite mys med mamma och pappa. Robert var också hemma och det förgyller alltid tillvaron!!

Over and out!

2 kommentarer:

Kevin sa...

Really nice photos but equally nice writing as well. I especially like the photo of your brother with his newborn son resting on his arm while he checks his cellphone. You've captured a sweet moment there very nicely.

So sad about your neighbor's home but yes, fortunately nobody was lost or injured.

Very nice work with your blog. I always look forward to your view of life.

Marielle sa...

Thanks a lot :)

The photo of my brother and baby is not the father...but it's still sweet :) The love of an uncle!

Thanks again for your comment!!